Tidslinje, HPI:s historia

HPI:s historia

Tidslinje

Allt började med en lärobok och två personer som möttes på Saab i Linköping. Om du är intresserad av att läsa publikationer och litteratur som vi och våra samarbetspartners har publicerat genom året, så kan du klicka här.

1968

Sture Malmgren skriver ”Människan som arbetsmaskin”, Sveriges första lärobok i gymnastik.

Samma år anställs Sture som idrottskonsulent på Saab i Linköping.

1974

Gunnar Andersson kommer till Saabs Motionscentral i Linköping.

1976

Sture Malmgren och Gunnar Andersson skriver ”På jakt efter Hälsoprofilen”, en mycket uppmärksammad C-och D-uppsats i Sociologi vid Linköpings Universitet. Hälsoprofilen är född!

Hälsoprofilerna används som:

  • identifiering av riskindivider utifrån riskfaktorer
  • underlag för medicinsk utredning och åtgärder
  • återremiss från doktorn tillbaka till Motionscentralen för övervakad träning på arbetstid 3 gånger/vecka

1979

Första kursen i Hälsoprofilbedömning genomförs på kursgården Stråkenshus i Motala.

Internatkurserna, som omfattar 5 dagar, genomförs på denna kursgård under sammanlagt 30 år (1979 – 2008) och metoden Hälsoprofilbedömning kallas ofta för ”Stråkenshus-modellen”.

1982

Hälsoprofilbedömning ersätter den traditionella, medicinska hälsokontrollen på Saab. Riktade hälsokontroller fortsätter som tidigare.

1983

Den första kursen i Hälsoprofilbedömning utanför Stråkenshus genomförs för friskvårdare på Högskolan i Gävle.
Sedan dess har kurser i Hälsoprofilbedömning genomförts på ett 30-tal Universitet, Högskolor och Folkhögskolor under flera decennier.

1984

På uppdrag av Riksidrottsförbundets Utbildningsenhet skriver Gunnar Andersson och Sture Malmgren ”Testledarutbildning”, en kursbok i genomförande av Åstrandtester.

1987

Efter 8 års forskningsarbete disputerar Gunnar Andersson och Sture Malmgren 15 maj med varsin doktorsavhandling i medicin vid Institutionen för Socialmedicin, Linköpings Universitet.

Gunnars avhandling har fokus på bland annat Hälsoprofilbedömning som underlag för screening av riskindivider utifrån livsstil, hälsoupplevelser, vikt, kondition och blodtryck.

Stures avhandling har fokus på bland annat Hälsoprofilbedömning som medvetandegörande kommunikation.

1988

Stefan Wallin utvecklar ”HPB på Data”, en DOS-programvara för Hälsoprofilbedömning.
Programvaran är både ett verktyg för att genomföra Hälsoprofilbedömning och för att bearbeta och presentera statistik.

1989

Hälsprofilcentrum (HPC) öppnar tillsammans med försäkringsföretaget Skandia på Östermalmsgatan 65 i Stockholm.
I HPC:s helt nybyggda 550 kvm stora lokaler finns bland annat utrymmen för motions- och sjukgymnastik och en uppvärmd bassäng för vattengympa.

På HPC genomförs sedan årligen fler än 1 000 Hälsoprofilbedömningar, som ofta resulterade i påbörjade motionsvanor, kostrådgivning eller rökavvänjning på HPC.

1990

Första kursen i ”HPB på data” genomförs.

Första utvecklingsseminariet genomförs för diplomerade hälsoprofilbedömare. Deltagarna har gått 4 veckors utbildning och genomfört ett projektarbete med anknytning till Hälsoprofilbedömning.

1991

Ca 3 000 utbildade Hälsoprofilbedömare finns spridda i 90 % av Sveriges kommuner.

1995

”HPB databas” skapas. Den är unik i sin omfattning, sitt tidsspann och sitt innehåll, vilket möjliggör stora forskningsprojekt.

Det finns nu Ca 6 000 utbildade hälsoprofilbedömare i Sverige, varav många är medlemmar i Hälsoprofilförbundet.

1996

Ny programvara, ”HPB för Windows” släpps.

1997

Gunnar Andersson, Anders Johrén och Sture Malmgren skriver ”Lönsam friskvård – effektivare företag” med en uppdatering 1999.
I boken, som ges ut av Arbetarskyddsnämnden, finns ekonomiska argument för att sälja in hälsoprogram på företag och i organisationer.

Från och med 1997 års uppdatering av ”Konditionstest på cykel” medverkar också Artur Forsberg, chef för Centrum för Idrottsforskning på GIH, som författare. Böckerna ges ut av SISU Idrottsböcker.

1999

I Folkhälsoinstitutets rapport ”Fysisk aktivitet för nytta och nöje” beskrivs HPB, eller Hälsoprofilbedömning, ingående.

2001

Gunnar medverkar i FHI:s Hälsofrämjande som affärsstrategi. I skriften går att läsa:

”En bra metod för att kartlägga personalens hälsostatus är att genomföra Hälsoprofilbedömningar. En bonuseffekt är att man samtidigt ökar de anställdas hälsomedvetande och kan få dem att inse behovet av att förändra sin egen livsstil.”

2003

Långtidssjukskrivning förutsägbart?”. Patricio Riquelme skriver sitt examensarbete vid Hälsopedagogutbildningen på GIH i Stockholm.
Han konstaterar att ”de individer som i framtiden långtidssjukskrivs uppvisar tydligare tecken på ohälsa i sina hälsoprofiler jämfört med de som inte långtidssjukskrivs”.

2004

Gunnar Andersson, Anders Johrén och Sture Malmgren skriver boken ”Effektiv friskvård – lönsammare företag”, Prevent.

2006

Patricio Riquelme skriver ”Intäktsmässiga effekter vid ökad hälsa enligt Hälsoprofilbedömning”, en magisteruppsats i företagsekonomi vid Mälardalens Högskola.
Medarbetare i HPI Riskgrupp hade i genomsnitt 10 fler sjukdagar per år jämfört med dem i HPI Friskgrupp. Varje sjukdag kan kosta arbetsgivaren ca 10 % av månadslönen.

Anna Ruthberg

2007

Euro Accident köper HOS Hälsoprofilinstitutet och bildar HPI Health Profile institute med Wallin Prohealth.

Anna Ruthberg skriver ”Vikten av fysisk aktivitet – En studie om effekten av fysisk aktivitet på upplevd hälsa, stress, BMI och kondition”, en D-uppsats i Hälsa och idrott, Högskolan i Halmstad.
Uppsatsen utgår från HPI Hälsoprofil. Fysiskt aktiva upplevde bättre hälsa, jämfört med de som var fysiskt inaktiva. Minskad fysisk aktivitet hade samband med ökad stress.

2008

70 kurser genomförs på Universitet, Högskolor och Folkhögskolor.

2009

Vår ledande IT-plattform för hälsoutveckling, Plustoo, lanseras för:

  • Hälsostrategiskt arbete med genomförande av profiler/tester
  • Nulägesanalyser med statistik
  • Säker och lagmässigt förankrad lagring av data
  • Standardiserat arbete med samma hälsotjänster i Sverige
  • Väl fungerande samarbete i projekt med andra hälsoaktörer

Vår webbplats Todaytoo.com lanseras.
Den används av deltagarna då frågor till våra olika hälsotjänster besvaras. Svaren kategoriseras till Frisk- resp Riskgrupp och återkopplas direkt till deltagaren.

2010

Peter Wallin blir ny VD för HPI.

Gunnar Andersson skriver ”Konditionstest på cykel – ett annat sätt att beräkna maximal syreupptagning”, SISU Idrottsböcker.

HPI Hälsoscreening lanseras. Den kostnadseffektiva tjänsten hjälper arbetsgivaren att kartlägga hälsan hos medarbetarna, identifiera HPI Frisk- och Riskgrupp, samt prioritera rätt insatser för dem som behöver det mest.

2011

HPI Arbetsplatsprofil lanseras.
Tjänsten används för att kostnadseffektivt undersöka den psykosociala och den fysiska arbetsmiljön, kränkande särbehandling, samt risker och säkerhet på arbetsplatsen. Resultatet är enkelt att analysera och underlättar beslut och handling för att utveckla den goda arbetsplatsen.

Gunnar Andersson skriver första versionen av ”Nya Konditionstest på cykel”, SISU Idrottsböcker.
Boken uppdateras 2012 och 2014.

2012

HPI Blodprofil lanseras. HPI Hälsoprofil kan nu kompletteras med några frivilliga livsstilsprover utifrån önskemål från arbetsgivare eller medarbetare.
Provsvaren presenteras för individen med en lättförståelig text och jämförs med aktuella referensvärden. Svaren sammanställs även på gruppnivå.

Gunnar Andersson och Anders Johrén skriver ”Hälsosammare livsstil, bättre ekonomi”, som ges ut av HPI.
Boken uppdateras 2017 och finns att ladda ner på vår webbplats.

Gunnar Andersson och Tommy Ljusenius skriver ”Handbok för hälsoinspiratörer”, SISU Idrottsböcker.
Boken uppdateras 2017.

2013

HPI flyttar till nytt kontor i Mörby.

2014

Hälsoprofilbedömning Grundkurs kompletteras med e-learning.

Björn Ljusenius skriver masteruppsatsen ”100 000 Hälsoprofilbedömningar – en studie av HPI Databas”.

Forskningsartikeln “Lifestyle changes with help from Health Profile Assessment in combination with support in individual interventions for persons with acquired brain injury – A pilot study.” publiceras internationellt.

2016

Forskningsetiskt godkännande av forskning om ”Betydelsen och förändring av fysisk aktivitet, kondition och hälsa i den arbetsföra befolkningen i ett 20-årsperspektiv”.

Sture Malmgren, en av upphovsmännen till HPI Hälsoprofil, går bort.

2017

HPI-gruppen på GIH bildas med Elin Ekblom Bak, Björn Ekblom m fl. Forskning på HPI Hälsodata påbörjas.

Hälsokontot Todaytoo lanseras.
Nu kan deltagarna se resultat från sina olika hälsotester, vad de innebär ur ett hälsoperspektiv, rekommendationer och gränsvärden, jämföra med svenska arbetslivet, förändra sin livsstil genom Hälsovision/målsättningar/beslutsbalans och följa sin utveckling. Inloggning sker med Mobilt BankID.

2018

Två av forskningsartiklarna från HPI Hälsodata publiceras internationellt:

  • “Decline in cardiorespiratory fitness in the Swedish working force between 1995 and 2017”
  • “Physical Education and Leisure-Time Physical Activity in Youth Are Both Important for Adulthood Activity, Physical Performance, and Health” 

Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, beviljar tillsammans med Hjärt-Lungfonden 4 miljoner till forskningsprojektet ”Stillasittande och kondition i den svenska arbetsföra befolkningen – trender och betydelse för hälsa, hjärt-kärlsjukdom och livslängd i ett 20-årsperspektiv”.
Forskningen bedrivs på HPI Hälsodata kopplat till nationella register och avser 2019-2020.

2019

Gunnar Andersson och Peter Wallin skriver ”HPI Hälsoprofil – Tvärvetenskap, evidens och beprövad erfarenhet”.
Dokumentet uppdateras 2020.

Ytterligare två forskningsartiklar från HPI Hälsodata publiceras internationellt:

  • “Sex- and age-specific associations between cardiorespiratory fitness, CVD morbidity and all-cause mortality in 266.109 adults”
  • “Active commuting in Swedish workers between 1998 and 2015 – trends, characteristics and cardiovascular disease risk”

2020

HPI lanserar en ny webbplats.

Förlängt forskningsetiskt tillstånd godkänns av Etikprövningsmyndigheten.

Fortsatt forskning på HPI Hälsodata har nu rubriken ”Betydelsen och förändringen av fysisk aktivitet, kondition och hälsa i den arbetsföra befolkningen i ett långtidsperspektiv”. HPI Hälsodata kommer nu också att länkas ihop med uppgifter från bland annat Patientregistret och Försäkringskassan.

Flera forskningsartiklar från HPI Hälsodata publiceras internationellt:

  • ”Lifestyle-associated health risk indicators across a wide range of occupational groups: a cross-sectional analysis in 72,855 workers”
  • “Association between change in cardiorespiratory fitness and incident hypertension in Swedish adults”
  • “Associations of exercise frequency and cardiorespiratory fitness with symptoms of depression and anxiety – a cross-sectional study of 36,595 adults”
  • “Associations of interruptions to leisure-time sedentary behaviour with symptoms of depression and anxiety”
  • “Latent profile analysis patterns of exercise, sitting and fitness in adults – Associations with metabolic risk factors, perceived health, and perceived symptoms”
  • “Prevalence and time trends of overweight, obesity and severe obesity in 447,925 Swedish adults, 1995–2017”
  • “Associations of sedentary behavior in leisure and occupational contexts with symptoms of depression and anxiety”
  • “Self-Reported General Health, Overall and Work-Related Stress, Loneliness, and Sleeping Problems in 335,625 Swedish Adults from 2000 to 2016”

Litteratur och publikationer

Här hittar du alla publikationer och forskningsstudier som vi har författat och varit delaktiga i sedan starten 1976.